Hur bygdegården kom till.


Bilden bredvid visar kommunalstämmans protokoll mellan 1943 och1948. Klicka på bilden så får du upp en läsbar version. Bilderna till höger visar de fem, som valdes vid kommunalstämmans möte december 1944,att vidare utreda byggandet.


Minnesanteckningar från ett samtal med John Nyström 24.5. 97

Det talades länge om att det behövdes en större samlingslokal man hade bara sockenstugan,det som är muséum idag.
Ungdomarna blev otåliga och funderade på att köpa in en militärbarack. Efter kriget fanns det många till salu och det var många socknar som ordnade samlingslokal genom att köpa en barack.
Ungdomarna tänkte placera den där Gustav Nilssons sågplats varit, snett nedanför Anita Hallberg . Dom tänkte göra ett Folkets Hus där. Det kanske vara det som fick gubbarna att göra slag i saken. Man hade disuterat det före kriget, under kriget kunde man inte genomföra något sådant. Man hade flera platser på förslag Wallins trädgård,( det som nu är Birgit Nilssons),och bredvid kyrkstallet och den plats där det slutligen hamnade.
Bredvid kyrkstallet tyckte nog många att det var för nära kyrkan, Algot Hultberg sa att om dom placerade det där så befattade han inte sig med det.
Invändningen mot den nuvarande placeringen var att idrottsplatsen skulle gå förlorad,fotbolls- intersset var stor då och många brukade vara där och spela fotboll på kvällarna.
Många var missnöjda med det, det kanske inte är att undra på ,tidigare hade idrottsplasen varit på Engströms backe men så kom Järnvägen och drogs rätt igenom idrottsplatsen.
Man hade flera kassor att tillgå för att skaffa pengar till en föreningsgård bl.a magasinskassan

Magasinskassan Förr kunde man låna utsäde från sockenmagasinet på våren och betala tillbaka på hösten . Man fick betala ränta 6% på det man lånat, dessa pengar utgjorde magasinskassan den var öppen två gånger på hösten och två gånger på våren, bla Tomasdagen och tjugodag Knut då man kunde betala tillbaka och betala ränta.

Byggnadstillstånd Det rådde brist på byggnadsmatriel efter kriget och det började bli bostadsbrist så man införde krav på byggnadstillstånd .
Algot Hultberg satt då i landstinget så när han ringde för att söka byggnadstillstånd presenterade han sig som lanstigsman Hultberg i Bäl och det var inga problem att få tillstånd.
Senare lär dom ha ångrat att dom gav tillstånd.
Arvid Johansson ,Hilding Wallin och Algot Hultberg var dom som höll i projektet.
Gustav Jonsson var byggmästare och dom som brukade vara med honom var också med här.

Även invigningsfesten drog ut på tiden så folk var lite missnöjda, det var Arvid som skulle organisera den. När föreningsgården var färdig fanns det ingen skuld på den,det tyckte många var duktigt gjort av Bälborna, som inte var så många.

Vid samma tidpunkt skulle det byggas bastu , det var något som Röda Korset höll i och man fick bidrag från staten. Det var tidsbegränsat så Gustav jonsson kunde inte stå för detta också, så man kontaktade Manne Nyberg i Fole ,han byggde bastun.

En ”revypappa” från Visby var ute och visade hur dom skulle göra scenen.

Nedtecknat av Astrid Lundberg.




    John Nyströms bilder av bygdegården och bastun 1948.



  Ritningen till vänster   visar hur nedervåningen såg ut när huset var färdigt 1948. I salen stod det en stor vedkamin, värmen spreds i salen genom två rör i trossbotten ovanför, som gick från kaminen och framtill båda sidor om scen, där luften blåstes ut genom perforerade träskivor.


Arvid Johansson


John Nyström


Sixten Blomér


Hilding Wallin


Algot Hultberg